Eftersom barnen farmor befinner sig i Turkiet och inte kan göra årets pepparkakshus med barnen så var det jag som för första gången i mitt liv skulle försöka ge mig på detta. Resultatet är inte ens i närheten av de hus som farmor Mona brukar göra. Huset har inte fallit ihop ännu och förhoppningsvis så står det ända fram till efter julhelgen. Huset får i år stå högt upp då det finns en liten Frans i huset som mer än gärna skulle äta upp det i ett nafs.

Kim smygfotade Thea och mig när vi sitter och spelar kort.

Thea och jag gav oss också på lite julgodistillverkning. Det blev chokladkola, polkagriskola och chokladsurprise....mums

Nästa gång Wille & Thea är hemma hos mig så fortsätter vi med godistillverkningen och julstöket.

Idag efter morgonpromenaden lade sig pojkarna tätt ihop på Frasses lilla fäll och somnade. Sötnosarna.

Kram på er!

 

Pernilla

1 december 2010 16:31

Halloj
Vad duktiga ni är på att göra julgodis, vovvarna är ju för söta tillsamans Kram

 

Görel

1 december 2010 16:33

Vilket proffsigt bygge!

 

peggy mys & gaia

1 december 2010 18:25

Det där huset håller! Snyggt!

http://peggan.bloggplatsen.se

 

Nilla

1 december 2010 20:43

Åh va söta doggisarna var tillsammans. Tänk att de ska bli så himla stora när de vuxit upp !!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Dessa bilder får mig att längta till sommaren. Solen som värmer, härliga dagar på stranden, sand på de mest konstiga ställen, bada,  varma klippor, daggvåta gräsmattor, glass, saltvatten,sena ljumna sommarnätter, grilla, myggjävlar, vin, vara ute hel...

kan vara så fruktamsvärt irriterade men vissa ljud är bara så där mysiga och må-bra-härliga, som ljudet av goaste rottispojken som gnager märgben, ljudet av hasande fårskinnstofflor, ljudet av mobilen som ringer med just den ringsignalen som bara en ...

...som kan hända under ett år. För ett år sedan var jag så ledsen och deppig och visste inte om jag skulle orka resa mig upp igen. Skilsmässa, mina älskade hundar Undis & Angel som gick bort, oron över om jag skulle kunna bo kvar i huset, hur barn...

ord kan såra så hårt. Elaka och hårda ord kan sätta sig som en ond tagg djupt in i hjärtat, ligga där och skava länge, länge. Tänk om personerna som fäller dessa hårda och elaka ord istället skulle tänka till en stund....är det värt att säga dessa or...

Idag tänder jag ett ljus för min älskade pappa.   18 år har gått sedan min pappa gick bort, 18 år av saknad. Ofattbart att det redan har gått så lång tid. Min pappa kämpade i många år mot sin cancersjukdom, en sjukdom som åt upp honom bit för bit...